La unesma parto dil interviuvo pri Ido en Germania, kun tradukuro anke en Sambahsa

Saturday, September 04, 2010

Ido: Hiere me questionis a mea amiko e la kreanto di Sambahsa Olivier Simon kad il interesus pri tradukar la recenta interviuvo pri Ido (mp3) de la germana aden Sambahsa, nam il tre bone parolas la germana e se me povas vidar ol en la germana (ed en Sambahsa) me plu facile povus facar la tradukuro aden Ido. Olivier quik tradukis la interviuvo, e do me komencis hodie la tradukuro aden Ido. Ma me ne parolas la germana fluente e la tradukuro do ne esas perfekta...se vu savas la germana ed Ido, videz la tradukuro e dicez ube on trovas problemi kun la tradukuro. La duesma e triesma parti aparos en la venonta dii.

English: Yesterday I asked my friend and the creator of Sambahsa Olivier Simon if he'd be interested in translating the recent interview on Ido (mp3) from German into Sambahsa, as he speaks German very well and if I can see the interview in German (and in Sambahsa) I can more easily translate it into Ido. Olivier translated the interview right away, and thus I began the translation today into Ido. But I don't speak German fluently and the translation isn't perfect...if you know German and Ido then take a look at the translation and tell me where the translation has problems. The second and third parts will appear in the coming days.




Deutsch
Sambahsa
Ido
Ido, das ist eine sogenannte Plansprache, wie das Esperanto, zum Beispiel.
Ido, tod est id nam uns construct bahsa, kam Esperanto, mathalan.
Ido, to esas nomo di linguo konstruktita, kam Esperanto, por exemplo.

Geschaffen wurde Ido bereits im Jahre 1907.

Ido buit creet in 1907.
Ido kreesis ye 1907.
Die deutsche Ido-Gesellschaft wurde allerdings 1960 gegründet. Zu ihren Mitgliedern zählt Dr. Detlef Groth, der gerade auf dem in Tübingen tagenden Europäischen Ido-Treffen auch als Referent auftritt.
Yed buit id deutsch Ido-Societat sult in 1960. Bayna ids members se contet Dr. Detlef Groth, quischi act chiowdeo ka referent unte id Europay Ido-Samghat in Tübingen.
Ma la Germana Ido-Societo fundeses ye 1960. En sua membri inkluzesas Dr. Detlef Groth, qua agas en la Europala Ido-Renkontro en Tübingen kam parolanto.
Guten Tag, Herr Groth.

Ja, Bona Jorno, Guten Tag.

Bona Jorno heisst “Guten Tag” auf Ido.

Ja, auf Ido war das.

Und, Deutsche Ido-Gesellschaft ?

Die Deutsche Ido-Gesellschaft ?

Auf Ido ?

Germana Ido-Societo.

Haben Sie eigentlich einen deutschen Akzent, wenn Sie Ido sprechen ?
Sellamat, Herr Groth.

Ya, Bona Jorno, Sellamat.

Bona Jorno maynt “sell dien” in Ido.

Ya, to eet in Ido.

Ed Deutsch Ido-Societat ?

In Ido ?

Germana Ido-Societo.

Kwe yu habte un deutsch accent, quando yu bahte Ido ?
Bona jorno, Herr Groth.

Yes, Bona Jorno, Guten Tag.

Bona Jorno signifikas "Guten Tag" en Ido.

Yes, to esis en Ido.

E la Germana Ido-Societo?

La Germana Ido-Societo?

En Ido?

Germana Ido-Societo.

Ka vu havas acento, kande vu parolas en Ido?
Wahrscheinlich Ja. Das lässt sich nicht vermeiden, das ist aber auch nicht weiter schlimm, weil... man spricht sich nach einigen Tagen ein, und ... nach wenigen Stunden ein, und da klappt die Verständigung sehr gut, und man kann die Besonderheiten bei anderen annehmen und verstehen.

Jetzt versuche ich mich mal an Ido und Sie sagen wie es war. Ad omna populo sua propra linguo e duesma komune por omni. Na ?

Das war perfektes Ido. Ein bisschen stockend aber das ist normal.
Shayad ya. Anghen khact vergihes to, men to neschi est khak ob... anghen se repeteiht unte oik diens ed... pos pauk hors, ed tun meg suawehrct id preten, ed anghen ghehdt accepte ed prete ia kweitus altern.

Nun peito io bahe lyt Ido ed yu mi saycte kam to eet. Ad omna populo sua propra linguo e duesma komune por omni. Tun ?

To eet perfect Ido. Lyt kwehlpend bet to est normal.
Forsan yes. On ne povas evitar to, ma to ne divenas problemo, nam...on parolas dum dii, dum hori, ed on povas komprenar, ed on povas aceptar e komprenar la traiti dil altri.

Nun me probas unfoye en Ido e vu dicez a me quale to esis. "Ad omna populo sua propra linguo e duesma komune por omni." Lore?

To esis perfekta Ido. Kelkete haltanta ma to esas normala.
Ja, das ist mein erster Versuch auf Ido. Die Übersetzung sollen wir nachliefern, die ist nämlich wichtig, weil sie das Ziel ganz gut beschreibt, also : “Jedem Volk seine eigene Sprache, und eine zweite gemeinsame für alle”.
Ya, to eet mien prest peiten in Ido. Tehrbmos dadwe id tarjem, tod ghi est important, ob id meg suadescript id ziel, also: “Ielgi Folk idsi wi bahsa, ed un dwot commun quantims”.
Yes, to esis mea unesma probo en Ido. Ni provizos traduko, qua esas tre importanta, pro ke ol tre bone montras la skopo: "Ad omna populo sua propra linguo e duesma komune por omni."
Ja, das ist por omni. Für alle.

Herr Groth, wieviele Menschen sprechen denn Ido ?

Ja, das sind nicht viele, das sind vielleicht einige Tausende, man kann es nicht genau bestimmen, weil es natürlich keine Volkzählung dazu gibt. Viele sprechen es auch mal, und sind dann nicht mehr aktiv. Also, das kann man nicht konkret sagen, aber es sind bestimmt einige tausend, die das sprechen. Auf jedem Fall mehr, als mal ein Gesprächpartner immer gebrauchen kann, man findet immer jemand, mit dem er sprechen kann.
Ya, to est por omni. Quantims.

Herr Groth, quaytghi leuds bahnt Ido ?

Ya, ne sont maungs, maghses oik tusents, to khact ses exact-ye bestohmen, ob ne est naturelika ardhem de to. Maungs ghehde bahe id yando, bet neti sont active. Also, khakmos sayge to concret-ye, bet sigwra sont oik tusents, qua bahnt id. In quant fall meis, quem un interlocutor maght naudhe, anghen trehft semper semanghen con quel el maght tolke.
Yes, to esas "por omni". Por omni.

Herr Groth, quanta personi parolas Ido?

Ne esas multa, forsan kelka mili, on ne povas savar to exakte nam ne existas civitanala kontadi pri to. Multa parolas ol kelkafoye, e ne plu esas aktiva. Do, on ne povas dicar to konkrete, ma certe existas kelka mili qui parolas ol. Irgakaze, kande on bezonas linguo-partenero, on povas sempre trovas ulu kun qua on povas parolar la linguo.
Gut, aber eine zweite gemeinsame Sprache für alle Völker, das sind Sie seit 1907 nicht wirklich so vorangekommen, oder, ein paar tausend.
Gohd, men un dwot commun bahsa pro quantens, prosch to yu ne habte druve-ye gwohmt pon 1907, ploisko pauk tusents.
Bona, ma duesma linguo por omna civitani, qua de 1907 ne progresabas multe, nur kelka mili.
Das ist richtig, und das ist auch Schade, weil die Probleme, die wir auf sprachlicher Seite haben, dass wir nicht über eine Verständigungsprache verfügen, wo wir auf gleichberechtigter Grundlage miteinander kommunizieren können, die sind ja nicht kleiner, sondern eher grösser geworden, seit dieser Zeit; damals hatte man noch ein gewisses Gleichgewicht an Sprachen; es gab das Deutsche, das Französische auch als Konferenzsprachen; heute es ist recht einseitig, und das ist nicht immer wünschenswert und widerspricht dem Grundsatz der Gleichberechtigung.
To est ver, ed sayang yaschi, ob ia problemes, qua habmos ep id linguistic plan, dat ne behandmos un intercomprehensionslingua, quosmed ghehdmos communie egalitat-ye, ta ne hant bihn lyter, sontern anter meger pon tod zaman; prevst hieb wey dar un certain tula de bahsas; eent id deutsch, id franceois yaschi ka conference bahsas; hoyd to est alnos unilateral, to ne est semper vanschim ed contradict id prabhil ios egalitat in rects.
To esas vera, e to esas desfortunoza kozo, nam la problemi trovata en linguo, esas ke ni ne havas interlinguo, ube ni povas komunikar egale, problemi qui ne mikreskas ma grandeskas kun la tempo; en ta tempo (en la anciena tempo) trovesis egaleso inter la lingui, trovesis la germana e la franca kom konfero-lingui; nun esas un-latera, e to ne esas dezirinda e kontredicas la principi di egaleso.
Also ein paar tausend, muss ich jetzt sagen, hat mich doch fast überrascht; ich habe gelesen, dass auf der Ido-Konferenz 2004 in Kijev, also gerade mal sechs Jahre her, habe es vierzehn Teilnehmer aus sechs Ländern gegeben und dachte ich, dann stirbt aus jetzt auch das Ido.
Hatta pauk tusents, dehlgo io nun sayge, me hat yed quasi surpriden; ho list, od unte id 2004 Ido-Conference in Kiev, yani just six yars auser, habent wohst quardem participants ex six lands ed io mohn, yaschi Ido est mehrnd.
Do kelka mili, me devas dicar, tre surprizis me; me lektis ke en la Ido-Renkontro 2004 en Kiev, sis yari antee, esis dek-e-quar partoprenanti de sis landi, e me pensis ke Ido ja mortas.
Hmm, ja die Zahlen, es sind diesmal mehr Teilnehmer, aber nicht soviel mehr als vielleicht zwei Dutzend aus fünf oder sechs Ländern, und dann auch mal aus China, haben sich nicht gross verändert; insgesamt es sind nach wie vor einige tausend, aber sie sind jetzt aktiver, weil das Internet auch neue Möglichkeiten bietet, miteinander zu kommunizieren, also man kann die Sprache tatsächlich anwenden; und Ido ist nicht so weit weg von Esperanto; man kann Esperanto-Texte mit ein bisschen Mühe, mit ein bisschen gutem Willen kann man sie sehr gut lesen und übersetzen.
Hmm, ya, ia numers, ye tod ker sont meis participants, bet ne meg meis quem maghses dwo douzens ex penk au six lands, ed yedschi ex China, ne habent meg changen ; in hol sont zowngschie oik tusents, bet sont nun activer, ob Internet yaschi ananct nov possibilitats kay communie con mutu, tosmed ghehdt anghen nudes effective-ye id bahsa ; ed Ido ne est meg piern ud Esperanto ; anghen ghehdt Esperanto-textes med lyt effort, med lyt khalalia anghen ghehdt meg sualises ed suatarjmes ia.
Hmm, yes, la nombro, icafoye esas plu multa partoprenanti, ma ne plu kam dua-dekeduo de kin o sis landi, anke de China, ne chanjesabas multe; totale es ankore trovata kelka mili, ma li esas nu aktiva, pro ke la interreto donabas nova posiblesi por komunikar inter ni, do on povas vere uzar la linguo; ed Ido ne esas tre fore de Esperanto; on povas bone lektar e tradukar texti en Esperanto nur kun mikra desfacileso.
Ich habe gelesen, Herr Groth, dass das Ido aus dem Esperanto entwickelt wurde, das zwanzig Jahre älter ist noch als Ido... Also reicht nicht diese eine Kunstsprache Esperanto, die nun auch kaum jemand wirklich spricht ?
Ho list, Herr Groth, od Ido buit antplohcen ex Esperanto, quod est eti dwogimater quem cid…Tun, neghi est kafi tod artificial bahsa Esperanto, quodschi payn semanghen druve-ye baht ?

Me lektabas, Herr Groth, ke Ido developesis de Esperanto, qua esas duadek yari plu anciena kam Ido...do ka ne esas sufica ica artificala linguo Esperanto, olqua anke nun tre poke parolesas?
Es wurde am Ende des XIXten Jahrhundert entwickelt, es war ein genialer Entwurf, eine Plansprache, die sehr schnell sehr starke Verbreitung gefunden hat, und die Wissenschaft, und die Politik, und die Kultur waren zu grossen Teilen bereit, sowas anzunehmen, es hat sich damals eine breite Bewegung für die Etablierung einer solchen Plansprache entwickelt, und diese Bewegung hat erst auf Ido gelegen hervorgegangen, sie haben das Esperanto genommen, und einige Verbesserungen dort vorgeschlagen, zum Beispiel, das augenfälligste ist, das Ido keine Sonderzeichen kennt, das Esperanto hat sechs Buchstaben, die nicht im lateinischen Alphabet vorkommen, die auf keiner Komputer-Tastatur der Welt zum Beispiel zu finden (????) , das sind nur die ersten augenfälligsten Probleme, was man beim Esperanto hat; Ido vermeidet also einige dieser Probleme; damals sind sehr viele Linguisten zum Ido übergewechselt, man sagte damals, ein Esperanto ist eine Sprache ohne Linguisten, und Ido ist eine Sprache mit Linguisten aber ohne Sprecher; da ist in gewisser Hinsicht was wahres dran; es gab zwar prominente Unterstützer wie zum Beispiel Wilhelm Oswald, der sein Leben lang fürs Ido gearbeitet hat, und auch ein Teil seines Geldes für den Nobel-Preis in Chemie für die Ido-Bewegung investiert hat, sag’ ich mal, aber letzt endlich hat sich Esperanto eigentlich... ist weiter verbreitet; vieles kann man gar nicht vergleichen, zum Vergleichniss vom Englischen zum Esperanto wie vom Esperanto zum Ido.
Id buit antplohct ye id end ios XIXt secule, tod eet un genial project, un construct bahsa, quod hat trohven meg oku un baygh akster expansion, ed science, politique ed culture eent in megil part parat ad accepte semject kam to, prevst hat antslohnken un platu movment pro id establiement uns talg bahsa, ed tod movment hat inkapt surrege pon Ido, habent emen Esperanto ed proposen ter oik kayjins, mathalan, id visiblest est od Ido ne gnoht diacritics, od Esperanto hat six buksteivs, qua ne prehpe in id latin alphabet, qua mathalan khake ses trohft ep ielg computer-claviature tienxia (…); ta sont tik preter visiblest problemes qua anghen hat bi Esperanto; itak vergeiht Ido oiks ex ta problemes; prevst habent maung linguistes joinen Ido, eet prevst-ye saygen, od od Esperanto est un bahsa aun linguistens, ed Ido est un bahsa samt linguistens bet aun bahtors; est in un certain proportion semject ver in to; naam eent pauk prominent stehmers kam mathalan Wilhelm Oswald, qui unte sien hol gwit hat wohrgen pro Ido, edschi hat invest un part sienen denars ex sien chemia Nobel-pris in id Ido-movment, saygo io, men bad hat se Esperanto druve-ye… est wayterspohrt; Maung khact ses comparet inter Englisch Esperanto, inter Esperanto ed Ido.
Ol developesis ye la fino dil 19ma yarcento, esis injenioza projeturo, linguo konstruktita, qua quik trovis multa distributado, e cienco, e politiko, e kulturo esis en granda parto pronta por aceptar ulo kam ico, ed ica movado unesme venis de Ido, li prenis Esperanto, e sugestis kelka pluboniguri, por exemplo, lo maxim evidenta esas ke Ido havas nula specala literi, Esperanto havas sis literi qui ne trovesas en latina alfabeti, qui ne trovesas por exemplo en irga komputoro-klavaro, to esas nur la maxim evidenta problemi; en ta tempo esis tre multa linguisti qui movis su ad Ido, en ta tempo on dicis ke Esperanto esas linguo sen linguisti ed Ido esas linguo kun linguisti ma nula parolanti; to esis vera en irga sento; e trovesis ya por exemplo eminenta apoganti kam Wilhelm Oswald, qua laboris tra sua vivo por Ido, e qua kolokis parto di sua pekunio del Nobel-premio en kemio por Ido, ma fine Esperanto esis...plu extensita; on povas komparar ol kun la angla ad Esperanto, qua esas quale Esperanto ad Ido.

  © Blogger templates Newspaper by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP